Det kan vara jättesvårt att komma in i och förstå hur en ny systemkamera fungerar. Många som köper sin första systemkamera fastnar i helautomatläget och vet inte hur de ska komma längre och utnyttja alla andra funktioner. Först måste man få en övergripande förståelse för hur ljuset fungera och hur en bild skapas. När man vant sig vid hur kameran är att hålla i, zooma med, och fotografera lite med är det ganska snart dags för att vrida programratten till “P”.
Kanske är du en av dem som tagit steget att investera i en ny fin digital systemkamera. Framför dig sitter du med en mycket större kamera än din gamla kompaktkamera och den är full av knappar, rattar och menyer. Tillbehörsutbudet är enormt och du har sett att det finns mängder med spännande objektiv, blixtar, stativ, filter och fjärrutlösare.
Just nu sitter du med din nya kamera och har monterat fast det medföljande objektivet och undrar vad du ska göra nu. Var börjar man egentligen? Detta är din guide till vad du ska börja lära dig och öva på när du har en ny systemkamera!
De flesta med en ny kamera hittar snart ratten som ställer in de olika foto-lägena. Ett läge står för helautomatik och med denna inställning aktiverad så behöver man inte göra annat än att sikta och skjuta.
Detta helautomatiska läge är jättelätt! Automatläget brukar symboliseras med en grön text eller en grön symbol och det är inte mer komplicerat än att fota med en helautomatiskt kompaktkamera. Efter att ha gått runt hemma och testfotograferat sina barn och husdjur undrar många vad man ska göra sedan. Är detta allt? Nej givetvis inte. Du har inte ens börjat.
ATT TA EN BILD
Innan vi börjar sätta oss in i alla kamerans menyer och funktioner och börja lära oss hur vi använder en systemkamera så måste vi förstå, väldigt övergripligt, hur en bild skapas och vad som påverkar hur bilden blir.
I en digital systemkamera skapas en bild genom att kamerans sensor utsätts för ljus. Ljus är själva byggstenen för en bild och det är ljuset som begränsar hur bra en bild kan bli rent tekniskt. Enklast att tänka är att ju mer ljus sensorn utsätts för, desto mer byggklossar får vi till bilden och desto lättare är det att få bilden ljus och skarp.
I kamerahuset där sensorn finns är det ständigt mörker. Men det finns ett litet hål som kan öppnas och stängas. När hålet är öppet släpps ljus in och belyser sensorn och bildinformationen börjar omedelbart att lagras. Det finns två stycken mekaniska parametrar som reglerar ljusinsläppet, nämligen bländaren och slutaren. Bländaren är själva storleken på hålet. Ju större hål (dvs bländare) desto mer ljus släpps in. Slutaren är som en rullgardin som dras fram och tillbaka för ett fönster. Ju längre tid som slutaren är öppen, desto mer ljus hinner släppas in och desto mer information får vi för att skapa bilden.
Det finns mycket mer att lära sig om bländaren och slutaren men det kommer längre in i kursen.
FULL-AUTOMATIK
Fullautomatiskt läge på kameran duger till följande:
- Ta vardagsbilder, i dokumentärt syfte. Det vill säga ta alldagliga bilder där kvalitét eller estetik inte spelar någon större roll.
- Ta akuta bilder som tas under situationer där du inte har tid för inställningar. Kanske ser du en ovanlig fågel, ett bankrån eller ett spontant uppträdande som du inte är beredd på men bara måste få med på bild.
Du kan givetvis använda fullautomatik till alla dina bilder. Men du kommer ständigt vara begränsad i den mån att du själv aldrig kan påverka resultatet. Du kommer ha väldigt svårt att utvecklas och du kommer aldrig förstå hur en kamera fungerar eller varför en bild blir som den blir. Du kommer få nöja dig med hur kameran gissar att bilden är menad att se ut. Du kommer aldrig kunna ta fina kvällsbilder, snabba bilar, bröllop eller konserter – i alla fall inte bilder som är trevliga att titta på. Positivt är att du aldrig kommer känna behov av extra utrustning eftersom du inte vet hur den används eller vad den är till för. Negativt är att du aldrig kommer förstå styrkan i denna utrustning. Du kommer aldrig kunna ta bilder “som proffsen”.
Notera att jag inte skriver att du inte kommer kunna ta bra bilder. Jag säger bara att du aldrig kommer kunna ta kontrollerat bra bilder. Utan kunskap och teknik så har du potentialen att ta jättebra bilder – men du har inte goda förutsättningar. En systemkamera tar normalt sett bättre bilder än en kompaktkamera, men även en mobilkamera kan råka få bilder som förtjänar att ramas in ovanför sängen. Vi vill inte att slumpen ska få råda, särskilt inte om slumpen inte åstadkommer bra bilder ofta.
Precis som att en fiskare vill ha koll på sin utrustning för att ha goda förutsättningar för att få fisk – vill vi ha koll på vår utrustning för att ha goda förutsättningar för att få bra bilder.
Det finns även många gånger du omöjligt kan ta bra bilder när du kör på helautomatik. När ljuset är svagt eller när det är rörelse som ska fotograferas så är det ofta omöjligt att uppnå önskat resultat. Då kan inte ens turen hjälpa.
Jag ser ingen mening med att använda helautomatiska läget under en längre tid. Det du lär dig i detta läge kan lika gärna övas i andra lite mer manuella lägen. Jag föreslår att du leker med helautomatik lika länge som du tycker det är kul och givande att klicka runt i startmenyn på en dator. Känn på kamerans grepp, hur man zoomar och hur man knäpper bilder och sedan tittar på dem i displayen. Gå sedan raskt vidare i denna kurs.
PROGRAM-AUTOMATIK
Känner du dig färdig med helautomatiska läget så slå om programratten till P.
Strålande! P står för programautomatik och innebär att kameran i viss mån tillåter dig att påverka hur bilden blir. Man kan säga att kameran ställer in hur den tror att du vill ha bilden, men sedan kan du själv gå in och ändra inställningarna.
Du behöver inte vara en passiv betraktare utan du får själv påverka hur bilden ska bli. Du får möjlighet att använda seriebildtagning, självutlösning, kontinuerlig fokusering och en hel del annat.
Först ska vi lära oss kamerans olika sätt att fokusera.
Gå vidare till Lektion 1: Fokusering
